Planering och optimering av ORCi mätbrev- Del 1

För den tekniskt intresserade är ORCi mätbreven en guldgruva att gräva ur för att lära sig hur man skruvar ut mer de segel man redan har eller eventuellt saknar.


Inför denna säsong har vi ställt ett antal frågeställningar som vi ville få svar på lite mer faktabaserat. Framför allt ville vi utreda vilka segel skall vi ha med i mätbrevet och mellan vissa kombinationer hur mycket snabbare vi behöver vara för att det skall löna sig?


Frågeställningar inför 2021

De främsta frågeställningarna vi ville ta reda på inför 2021 var följande:

Vad kostar de olika segelkonfigurationerna i handikapp?

Vad är optimal Heeling för respektive konfiguration?

Var går crossovern mellan JibZero och J2-B?

Var går crossovern mellan A1 och A2-B?

Var går crossovern mellan Code och A5?

Vilken inverkan får olika besättningsvikter på mätetalet?



Kontrollmätning av Wetjob

Inget blir bättre än det data man stoppar in i olika system. Skall man göra en kvalitativ analys behöver allt vara rätt. Ingen vill segla omkring med ett felaktigt mätetal baserat på fel indata. Det gäller oavsett om det slår positivt eller negativt.


Inför 2020 gjorde vi en förnyad inmätning under ledning av den mycket pålästa Johan Tuvstedt under närmst perfekta förhållanden. Vi uppdaterade skrovfilerna för den modifierade kölen och säkerställde att båden var helt tömd på lösa

saker och vätskor under flytlägesmätningen som genomfördes under närmast perfekta förhållanden.











Uppdaterad skrovfil modifierad med den nya kölen


I samband med förberedelser för ORCI 2021 mätbreven har vi kontrollmätt en del kritiska mått kring TPS måttet, avståndet mellan mastens framkant och halsningspunkten på peket samt vilken offset vi halsar JibZero ifrån då vi halsar den en bit in från pekets främsta punkt.

Jib Zero halsad på peket med en offset på -100 cm från TPS måttet


Vi kontrollmätte även drevet så att alla mått verkligen överensstämde med drevtypen och alla avstånd från köl och skrov. Slutligen kommer vi vid sjösättningen göra en kontrollvägning för att dubbelkolla att skrovfilerna är helt korrekta då våra flytlägen indikerar på en viss mindre avvikelse.


Information från ORCI mätbreven

En av de stora fördelarna med en ORCI-mätning är att man kan få ut en hel del intressant data ur breven. Enklast är att få ut ett mätbrev och dess Speed Guide.

Speedguiden ger detaljinformation kring VPP-baserade target farter i 14 vindvinklar (VMG upwind, 52, 60, 70, 75, 80, 90, 110, 120, 135, 150, 165, 180 samt VMG downwind) och i 7 vindhastigheter (6, 8 ,10, 12, 14, 16, 20 kn).


Nya mätbreven har uppdaterade utseenden och är lite lättare och mer överskådliga att läsa.


Alla mått och värden står snyggt uppställda.


I tabellen i mätbrevet visas target speed (TBS, kn) i angivna vindstyrkor (TWS, kn) för respektive vindvinkel (TWA, grader). Dessutom hittar man bästa VMG (VMG, kn) både up- och downwind (TWA, grader).


På efterföljande sidor visas skrovmått och flytlägen samt riggens alla mått.


Sista sidan innehåller en fullständig förteckning av de inmätta seglen med sina inviduella data.





I den så kallade ORC Speed Guide för 2021 får man polärdiagram för olika vindstyrkor och konfigurationer. Polärdiagrammet ger lite mer detaljerad information än tabellen då den visar Target Speed både för TWA och AWA.


Mycket data finns med i ORCi Speed Guide.


Via Sailor Services på orc.org kan man kostnadsfritt titta på andra båtars mätbrev och mot en mindre kostnad även köpa andra båtas Speed Guide om man vill göra en detaljerad jämförelse mot konkurrenter eller speciella konfigurationer man själv inte har.




Nästa nivå - Outputfilen från mätbrevet

För den lite mer intresserade finns det en nivå till att utforska. I ORCi breven döljer det sig mer detaljerat data som kan vara väldigt nyttigt.


Om du tar hjälp av en mätman/mätkvinna och exempelvis kör ut ett testbrev kan du få ut allt data ur mätbrevet i digitalt format i form av en output-fil i xml-format. XML-filen innehåller både mätdata dvs de ingående värden som styr beräkningarna samt VPP värden på en väsentligt mer granulär nivå än vad man får ut i det tryckta brevet.

Output-filen från mätbrevskörningen i XML format


Efter konvertering och strukturering av xml-filen har jag tryckt in relevant data i en Power-BI applikation för att kunna visualisera och jämföra olika konfigurationer.


I datamodellen finns detaljinformation kring VPP-baserade target farter i 14 vindvinklar (VMG upwind, 52, 60, 70, 75, 80, 90, 110, 120, 135, 150, 165, 180 samt VMG downwind) och i 7 vindhastigheter (6, 8 ,10, 12, 14, 16, 20 kn).


I den digitala datamodellen finns följande information tillgänglig:


Data Benämning Enhet

TWA True Wind Angle Grader

AWA Apparent Wind Angle Grader

VB (BSP) Target Speed Knop

VMG Velocity Made Good Knop

TWS True Wind Speed Knop

AWS Apparent Wind Speed Knop

Heel Transversal Heeling Grader

Reef% Reefing Factor Procent* .

Flat% Sail Flattening Factor Procent**

TCrew Transversal Crew Position Leeward / Windward***


* Reduktion av segelytan. 95% motsvarar ungefär 10% minskning av segelytan

** Reduktion av “drag” genom cunningham, fallspänning, vagn

*** 100% är max lovart, -100% max I lä, räknas på bredaste punkten på skrovet.


I PowerBI applikationen ORCi Lab 2.1 som jag byggt har jag skapat några olika visualiseringar för att bättre kunna förstå datat. Exempelvis kan man titta på vad olika konfigurationer ger för teoretiska resultat och implicit vad de kostar i mätetalet.


Analyze Config bilden med TWA 8 kn och JibZero valt. Inmätt storsegel M1 är alltid med.

Ur bilden kan man läsa ut såväl VMG som Target Speed, vilken target Heel vi söker samt hur seglen skall trimmas vad gäller Reef/Flat%.


Genom att ändra konfiguration och vindstyrka samt Mode (VMG up / speedmode / VMG dwn) kan man se hur de olika konfigurationerna presterar. På detta sätt kan man skapa ett teoretiskt SailChart som visar vilka segelkombinationer som är snabbast i olika förhållanden avseende vindstyrka och vindvinkel. Mer om det senare.


En begränsning med modellen är att den endast omfattar vindintervallet 6-20 kn vilket lämnar lite luckor både i övre och undre vindregistret. Anledningen till det är givetvis att man sällan startar tävlingar i mer eller mindre vind. I alla fall om det rör sig om bantävlingar och inte distanstävlingar som ofta kan ha väldigt olika förhållanden speciellt om racet är långt.




Wetjob under Öppet Hav 2020 när det blev totalt bleke i många timmar vid rundningen av Gotska Sandön




För att snabbare kunna jämföra de olika konfigurationerna skapade jag en jämförande visualisering för sida vid sida kunna ställa upp de olika varianterna. För att kunna få fram individuella data har jag behövt kombinera flera testmätbrev då de endast tar fram det snabbaste seglet av respektive variant (Headsail, Freeflying, Assymetric, Symmetric etc).



Slutligen finns det lite möjligheter att visualisera några andra skärningar i datat.


Time allowance visar hur snabb varje konfiguration är i sekunder per nm.


Med Reef%/ Flat.% /TCrew% kan varje konfigurations detaljer studeras


SpeedChart visar speed targets inklusive målvärden för heeling



Summering

Med allt data tillgängligt kommer jag vid nästa tillfälle jämföra de olika segelkonfigurationerna och sätta upp ett SailChart baserat enbart på ORCi-brevet för att på så sätt se vad de teoretiska crossover-gränserna finns mellan de olika seglen.


När det är klart kommer jag jämföra detta med de loggade värdena vi seglat upp till för att jämföra modellen mot verkligheten. Att göra det ger flera nya möjligheter. Data från ORCI-brevet är ju priset vi betalar för att ha med seglen. Om verkligheten visar att vi inte seglar upp till mätbrevet kan man fundera på om det kostar för mycket att ha med den konfigurationen i brevet. Omvänt är det intressant att veta vilka konfigurationer som vi seglar snabbare i verkligheten än vad brevet antyder.


Mer om detta om någon vecka.




Taggar: