Att välja rätt segel att ta med i mätbrevet inför racet kan vara skillnaden mellan ett bra och dåligt resultat. Det är främst två avvägningar man behöver göra i frågan.
Hur mycket kommer det blåsa och vilka vindvinklar kommer vara mest förekommande?
En annan avgörande faktor är hur olika respitregler är konstruerade (SRS, ORC, IRC) och hur de olika handikappen räknas ut.
Handikappregeln påverkar beslutet
För att kunna svara på segelvalsfrågan behöver man veta vilket handikappsystem man tävlar i. De flesta kör SRS vilket är en single number respitregel som baserar sig på att man seglar på alla vindvinklar för ett intervall av vindar. Här får val av segel en större betydelse.
ORC-regeln är mer avancerad med flera olika handikapptal. Här finns möjligheten att använda såväl single number, tripple number eller mer specifika handikapputräkningar. Sannolikt kommer den nya Weather Routing Scoring (WRS) användas på Gotland Runt vilket innebär att man baserar handikappet på en väderprognosbaserad (Predicted Elapsed Time) måltid som sedan jämförs med den faktiskt seglade tiden. Detta sätt gör att det ialla fall teorin blir mer rättvist och valet av segel att mäta in blir mindre avgörande.
Ett testmätbrev kan visa vad olika segelkombinationer ger och kostar
SRS och IRC är lite enklare konstruerade med ett ”single number” handikapp som är beräknat på att du seglar i alla vindstyrkor och vinklar enligt en viss fördelning. För dessa regler är det kanske än mer viktigt att man väljer rätt segel att ta med. Ett segel man lagt in i mätbrevet och sedan inte får bruk kan vara dyrt i sammanräkningen.
No brainers
Till att börja med behöver man alltid en kryss/läns-uppsättning med J2, J3 och ett storsegel med minst två rev. I tillägg till detta, för VMG länsar, en A2/S2 som klarar minst 20 knops vind.
Segel för kryss och läns är givet att ta med.
Ett annat enkelt beslut är att ha stormfock och trysail, både för att OSR-reglerna föreskriver det, men också för att du kan behöva använda dem om förhållandena blir lite tuffa. Det kan vara skillnaden på att kunna gå i mål eller behöva bryta.
Segel för lite hårdare förhållanden
Att ta med segel för hårdare vindar brukar generellt vara en bra idé, bland annat som en konsekvens av den långsiktiga trenden att snittvindarna ökar för varje decennium. Ett extra rev på storen eller en hårdvindfock får liten eller ingen inverkan på handikappet och kan betyda mycket för resultatet. En mindre och kraftigare spinnaker är också relativt billig på handikappet och kan betyda mycket i prestanda.
Trysail och stormfock är gratis i mätbrevet men bra att ha med när det blir riktigt hårt väder på racet.
Utpräglade lättvindssegel kan löna sig att ha med men betydande risk att de aldrig används
Lättvindsegel utformade för vindar mellan 0-4 knop, exempelvis en A1/S1 spinnaker, förutsatt att dessa inte är större än de andra spinnakrarna kan betyda en del i riktigt lätta förhållanden utan att kostnaden i mätbrevet blir för stor. Samtidigt är sannolikheten för vindar i detta register relativt liten.
Val av segel för öppna vinklar
Svåraste avvägningen är valet av segel för öppna vinklar. Beroende på vindstyrka handlar det här om Jibtops, Code-segel, Reachers eller ”smala” spinnakersegel med breddmått runt 75%. Det kostar en del i handikapp så för att det skall vara lönt måste nyttan och användningen av dessa överträffa påslaget i handikapp.
En topphissad Code1 eller Code75 för brantare öppna vinklar i lättare vindregister
För att få vägledning kring vilka av ovanstående segel det är värt att komplettera segelgarderoben med och ta med i mätbrevet går vi tillbaka till statistiken vilka vindvinklar som vi oftast seglar i.
Vinklarna är uppdelade i följande segment:
0-45° Kryss (VMG)
45-70° Brant halvvind
70-120 Halvvind
120-140 Öppen halvvind
140-180 Läns (VMG)
Därefter kan man summera den statistiska sannolikheten att segla i de olika seglens vindintervall (här behöver man en vettig segelvalstabell förstås för seglen)
Typ | Halvbredds-mått | Snitt-tid i intervallet |
Jib | (<50%) | 19% |
Jibtop | (50-65%) | 10% |
Blast Reacher | (55-60%) | 8% |
Code-segel | (60-65%) | 26% |
Platt spinnaker | (75-85%) | 20% |
VMG spinnaker | (100-110%) | 12% |
Tabellen ovan gäller för Gotland Runt med nya banan och Wetjobs target polar med gällande segelvalstabell baserad på statistiskt väder de senaste 14 åren för första veckan i juli.
Vad är halvbreddsmått?
Halvbreddsmåttet är seglets bredd vid halva akterlikslängden. Seglets halvbreddsmått styr dess bukdjup och därmed hur brant man kan segla med det. Ju mindre (smalare) halvbreddsmått desto högre kan man segla med seglet.
Är det värt att ta med seglet i förhållande till handikapp i mätbrevet?
För att kunna besvara den frågan så behöver vi dels ta reda på vad seglet kostar i handikapp och dels vilken tidsvinst det ger under de statistiska antaganden vi gör angående förhållandena. Observera att beroende på hur de faktiska förhållandena sedan blir kan självklart valet bli mer eller mindre optimalt. Tabellen ovan med andel av tiden i olika vindsegment ger en liten ledtråd till om de olika typerna av segel sannolikt kommer till användning. Ett segel som kostar i handikapp och sedan inte används är ofta ett dyrt segel. Här ligger segel för öppna vinklar och inte VMG särskilt utsatt då de ofta kostar lite mer på handikappet.
Genom att köra ut ett testmätbrev med och utan seglet kan man se hur handikappet ändras (vad seglet kostar). Enklast gör detta i Sailor Services på orc.org som förutom handikapp även visar fartskillnader i polarerna (dvs teoretisk fartskillnad enligt VPPn).
Skall man segla i SRS får man ta ut ett testbrev med eller utan det seglet man vi bedöma om man skall ta med.
Observera att det kan finnas begränsningar i hur många testbrev man kan ta ut. I SRS kan man ansöka om högst tre olika provmätbrev till ett aktivt mätbrev under en säsong. Enbart rigg och segelvariationer är tillåtet att söka provbrev på.
Metodiken som vi tillämpar kan beskrivas lite översiktligt enligt nedan.:
Redundans-aspekten
Till slut kan man också beakta situationen om något segel går sönder och vilka eventuella alternativ och konsekvenser en sådan situation innebär, Med mer segel med på båten blir konsekvensen av ett haveri mindre. Det är också värt en del.
Exempel på kompletterande segel är för oss:
A2-A4
Jibtop <-> Blast Reacher + Jib
Code60 <-> Code75
Code75 <-> A5 + RS
A1 <-> A3
Här kan seglen överlappa varandra ganska mycket med begränsat effekt på prestanda (5-10%).