Skapa SailChart från ORCi mätbrevet

Förra artikeln avhandlade vilket performance-data man kunde få ut av ORCi-brevens output-filer i XML-format. Om ni missade att läsa den finns den på denna länk.

Denna artikel handlar om hur man tar detta data och skapar upp ett Sailchart som både visar Target Speed och vilket segel som är bäst i respektive TWA och TWS.


Bygga upp ett Sailchart

För att bygga upp ett Sailchart så använder jag PowerBI rapporten ORCI LAB 2.1 som jag skapade förra gången och stegar igenom respektive vindstyrka och vinklar. TWS Best Velocity visar exakt detta där det är lätt att se vilken konfiguration som är snabbast.

Vad som är viktigt är att kunna hålla koll på vad AWS Max är för de olika seglen. Performance-beräkningen tar inte hänsyn till vad seglen tål så därför måste man manuellt se till att man inte överstiger max-gränsen i Sailchartet. Beroende på seglets uppbyggnad och material går gränsen vid en viss AWS, något som segeldesignern ofta skriver in i segelöversikten.


Genom att titta på respektive vindstyrka och vilken konfiguration som ger bäst Velocity (förutom för VMG Up/Dwn) kan man på så sätt bygger man snabbt upp ett mätbrevs-baserat SailChart på de vindstyrkor och vindvinklar som finns i mätbrevet. De olika seglens crossovers framträder där varje segel har sin egen färg.


I tillägg till Target Velocity har jag lagt upp VMG farter för upwind och downwind för att enklare kunna jämföra mot verkliga värden lite senare. Vilket segel som är optimalt har färgmarkerat enligt nedan som också innehåller lite mer information om respektive segel.

En liten svaghet är att det är lite begränsat i omfattning men är en extremt bra start för att få en känsla för de olika seglens sweetspots.


Ett tips är att skriva in tidigare nämnda AWSmax gränser i Comments-fältet i mätbrevet när man deklarerar varje segel, då finns det på ett överskådligt sätt tillgängligt tillsammans med alla andra viktiga mått.



Hur motsvarar mätbrevet uppmätta erfarenheter?

Det kan vara lätt att förledas tro att dessa exakta siffror är samma sak som verkligheten och därför ville jag göra en jämförelse hur de står sig mot vad vi mätt ombord under exempelvis de senaste säsongerna.



För att kunna göra en faktabaserad jämförelse behövs bra utrustning, relativt mycket data för att täcka in de flesta vinklar och vindar men framförallt kalibrerade och rättvisande instrument. Jag tänkte skapa en speciell artikel kring hur vi jobbar med kalibrering lite senare när vi kommit i vattnet.


Wetjob har jobbat med Adrena Pro som analysverktyg under alla år och börjar nu hitta runt ganska bra i denna fortfarande väldigt franska mjukvara även om den blivit enklare att använda de senaste åren. Men man blir inte förvånad när det dyker upp någon fransk meny, hjälptext eller felmeddelande, nästan lite charmigt.


Under varje träning eller tävling logga vi vad vi har för segel konfiguration uppe och sparar unden värdena för att under säsongen producera uppdaterade polär-diagram och sailcharts som vi sedan använder för benchmark eller routing.












Efter säsongen tog jag ut den senast uppdaterade polär-tabellen som för 2020 såg ut så här. I Adrena är det enkelt att exportera den till Excel. Den vänsta tabellen får man ut direkt medan VMG delen behöver man beräkna själv med enkel trigonometri. För att få ut VMG skriver man in formeln =Velocity * LOG(RADIANER(TWA)).


För att göra jämförelsen lite enklare klippte jag ut de värden som mätbrevet täckte och förenklade upp modellen något till nedanstående Sailchart-format där även segelkonfiguration framgår.



Nu blir det enkelt att göra jämförelsen mellan vad mätbrevet visar att båten skall leverera och vad vi lyckats uppnå rent praktiskt vid våra seglingar i verkligheten. Om man jämför tabellerna så blir differensen mellan mätbrev/VPP och verkliga seglade och uppmätta värden följande:


Ett tydligt mönster framträder där det visar sig att i lättvinds-registret och upwind har vi svårt att segla upp till mätbrevet medan downwind och i större delen av vindregistret överpresterar vi i verkligheten jämfört med mätbrevet. Speciellt i 6 kn registret finns mycket kvar att förbättra.


Tittar man bara på vinklarna så är det tydligt var styrkorna finns men också att seglade värden i genomsnitt inom hela vindintervallet 6-20 kn faktiskt ligger väldigt nära mätbrevet. TWA 180 är förstås inte relevant då vi aldrig seglar där.